Anna - Swedish American Ancestors

Svenska födelseböcker

Anna — Mon, 15 Dec 2025 05:00:10 +0000

Svenska födelseböcker

Det finns vissa svenska släktforskningsdokument som jag nästan alltid vänder mig till i min forskning. Husförhörslängder använder jag allra mest och födelseböcker minst lika ofta. Nedan förklarar jag varför de svenska födelseböckerna är viktiga för att forska om dina svenska rötter – och hur du får tillgång till dem gratis.

Präster förde detaljerade födelseböcker

Prästerna i den svenska lutherska statskyrkan förde födelseböcker i enlighet med kyrkolagen från 1686. Prästernas anteckningar om födelser och dop i födelseböckerna gjordes oftast i nära anslutning till barnets födelsedag och dop.

Det faktum att barnets namn och födelsedatum var färskt i minnet vid tidpunkten för inskrivningen i födelseboken gör födelseuppgifterna till en av de mest tillförlitliga källorna för släktforskning. Jag har dock stött på förfalskningar av födelseuppgifter, så de kan inte tas för givna. Anledningen till att ett födelsedatum förfalskas kan t.ex. vara att föräldrarna vill dölja att barnet blev till före ett bröllop.

Födelseböcker som utgångspunkt

Födelseuppgifter kan vara en utmärkt startpunkt för din forskning. Om du känner till en förfäders födelsedatum och födelseort kan du få pusselbitar om leder till möjligheter att söka i många andra arkiv. Dessutom kan födelseuppgifterna innehålla namn på föräldrar och gudföräldrar, deras bostäder och yrken. Födelseuppgifterna kan också innehålla uppgifter om föräldrarnas ålder och om barnet föddes utanför äktenskapet.

Majoriteten av de barn som föddes i Sverige före eller i början av 1900-talet fick sitt efternamn i enlighet medden patronymiska traditionen. Detta har betydelse för hur man söker efter uppgifter från deras barndom i indexerade databaser. Om möjligt bör du söka efter barn endast med hjälp av deras förnamn och födelsedatum. Som barn registrerades svenskar endast med sitt eller sina förnamn – eftersom efternamnet var givet om faderns namn fanns med i samma dokument. Att samtidigt söka efter ett barns förnamn och patronymiska efternamn kommer sannolikt inte att ge dig de sökträffar du vill ha.

Med det sagt bör det också tilläggas att det naturligtvis fanns familjer med fasta efternamn, men det var ovanligt. Det är min erfarenhet att indexering av födelseböcker inte är så vanligt förekommande. Att söka efter barn i födelseböcker innebär oftast att man måste gå igenom dem sida för sida. Lyckligtvis var födelser och dop oftast skrivna i kronologisk ordning, vilket underlättar om du vet ungefär när och var ett barn föddes.

Var man söker i svenska födelseböcker gratis

Riksarkivet förvarar födelseböckerna sedan sekelskiftet 1800-1900. Ett gratis sätt att få tillgång till dem är genom deras Digitala forskningssal Där kan du söka efter födelseuppgifter på flera sätt, såsom att söka på den församling där din förfader föddes.

Den rödmarkerade länken ovan leder dig till en webbsida där du kan skriva in och söka efter församlingens namn. Din sökning tar dig då till en sida med en länk som anger församlingens namn och kyrkoarkiv. Länken “kyrkoarkiv” tar dig till den församlingens fullständiga kyrkoböcker.

Svenska födelseböcker är arkiverade under “C Födelse- och dopböcker”. Om du klickar på länken “C” visas en lista över tillgängliga födelseår. För att få tillgång till en digitaliserad kopia, klicka på “bild” bredvid det år som du är intresserad av. Om det inte finns någon “bild”-knapp finns födelseböckerna endast tillgängliga i arkiven. I så fall kan du besöka arkivet personligen eller kontakta det för att beställa kopior (mot en avgift).

Hejdå så länge 🙂

Anna

Länkar

The post Svenska födelseböcker appeared first on Swedish American Ancestors.

Svenska bouppteckningar

Anna — Sat, 01 Nov 2025 05:00:12 +0000

Svenska bouppteckningar

Bouppteckningar innehåller information om avlidna personers tillgångar och skulder. De innehåller namn, bostadsort, ålder, datum, närmaste släktingar och förmyndare. I de äldre bouppteckningarna finner du också mycket detaljerade listor över den avlidnes tillhörigheter. D u kan till exempel hitta antal och uppskattade värden och storlekar på fastigheter, möbler, kläder, böcker, köksutrustning, verktyg, grödor och djur.

Dessutom kan bouppteckningar ibland innehålla anteckningar om nya namn och adresser gällande emigrerade familjemedlemmar. Den informationen kan vara mycket användbar för din forskning.

Namn på svenskamerikaner i bouppteckningar

Namn- och adressändringar kan försvåra släktforskning. Att hitta en bouppteckning med information om namn och plats för den avlidnes släktingar i Nordamerika kan ge en värdefull skjuts framåt. Adressen kan ge ledtrådar om var man ska söka, medan stavningen av namn kan avslöja viktig information om namnändringar eller äktenskap.

Många svenskar bytte namn när de emigrerade. Karl Nilsson kunde till exempel bli Charles Nelson, Rosa Sjöström kunde bli Rose Seastream medan Gustaf Andersson kunde bli något helt annat, såsom Charles Bowman. Dessutom tog kvinnor ofta sin mans efternamn när de gifte sig.

Dessa namnändringar och stavningsförändringar kan göra släktforskningen utmanande. Sådana detaljer kan finnas i bouppteckningar och det kan hjälpa till att klargöra släktforskningsfrågor.

Var man kan hitta bouppteckningarna gratis

Svenska bouppteckningar förvaras i domstolsarkiv. Många har digitaliserats, medan andra bara finns att tillgå i Riksarkivet lokaler. Du kan söka efter bouppteckningar gällande större delen av Sverige i Riksarkivets digitala forskningssal. De är sökbara på namn, ort och årtal. Bouppteckningarna för Stockholms stad finns i en separat databas.

Klicka på de röda länkarna ovan för att söka både Stockholms bouppteckningar och övriga Sveriges. Du kan även beställa kopior av specifika bouppteckningar från Riksarkivet. Observera att det kan tillkomma en avgift för den tjänsten beroende på hur lång tid det tar att hitta dokumentet och hur många sidor som behöver kopieras. Avgifterna är vanligtvis mycket rimliga.

Bilden ovan visar mig (eller åtminstone min hand) när jag söker efter ledtrådar i svenskamerikanska dokument på Riksarkivet i Göteborg.

Hejdå så länge 🙂
Anna

Länkar

The post Svenska bouppteckningar appeared first on Swedish American Ancestors.

Bästa DNA-företagen för svenskamerikansk släktforskning

Anna — Fri, 17 Oct 2025 05:00:24 +0000

DNA-företag för svenskamerikansk släktforskning

En rad företag erbjuder DNA-test för de som släktforskar. Vilka är de bästa DNA-testföretagen för svenskamerikansk släktforskning? Nedan följer mina tankar om saker att tänka på.

Ps: Bilden ovan är AI-genererad.

Släktforskning upp till 5-7 generationer

Ancestry.com

Autosomalt DNA-test är bäst för de som söker förfäder från ungefär tre till fyra generationer tillbaka, och det kan till och med ge bra information att bygga på upp till sju generationer tillbaka. Flera företag erbjuder sådana tester, men ett sticker ut – Ancestry.com. Det företaget har den största databasen med DNA-testade individer i världen och har även flest svenskamerikaner i sin databas.

Antalet testade i deras databas ökar avsevärt dina chanser att hitta svenskamerikanska DNA-matchningar om du testar med dem. Ancestry tillhandahåller också en rad verktyg för att underlätta DNA-matchning mellan de testade personerna. “The enhanced shared matches tool” är ett av dem och det gör att du kan se hur mycket DNA dina matchningar delar med varandra och deras uppskattade släktrelationer med varandra.

MyHeritage.com

Trots dessa fördelar är Ancestry.com kanske inte det bästa företaget för all släktforskning. MyHeritage.com har ett stort antal svenska testtagare i sin databas – många av dem hittar du kanske inte på Ancestry. Att testa med MyHeritage kan därför vara ett bra val.

MyHeritage låter dig dock ladda upp DNA-testresultat från andra företag till deras databas, medan Ancestry inte gör det. Därför kan du välja att testa med Ancestry och sedan ladda upp dina resultat till MyHeritage. På så sätt kan du söka efter DNA-matchningar i båda databaserna samtidigt som du bara betalar för ett test. My Heritage erbjuder också utmärkta forskningsverktyg, inklusive triangulering som hjälper till att identifiera gemensamma förfäder genom att analysera DNA-segment som delas mellan dina DNA-matchningar.

FamilyTreeDNA.com

FamilyTreeDNA är ett tredje företag som erbjuder autosomala DNA-tester som jag använder i min svenskamerikanska släktforskning. Precis som MyHeritage tillåter de användare att ladda upp DNA-resultat från andra företag till sin webbplats. En unik funktion hos FamilyTreeDNA är att de visar X-kromosomen för dina DNA-matchningar.

X-kromosomen nedärvs i ett specifikt mönster från mor till barn och kan ge värdefulla insikter om DNA-anslutningar (men mer om det i en framtida blogg). X-kromosomen ingår i autosomala tester, men Ancestry och MyHeritage visar inte dessa resultat eller matchningar. Dessutom erbjuder FamilyTreeDNA Y-DNA och mitokondriellt DNA (mtDNA) testning som kan hjälpa till att verifiera faderliga eller moderliga linjer i ditt släktträd (mer om det nedan).

Även om andra företag också tillhandahåller autosomala DNA-test så är det de ovan tre jag använder oftast och därför nöjer jag mig med att prata om dem.

Släktforska med DNA upp till 5-7 generationer

Om du vill släktforska längre bak i tiden än vad som är möjligt med autosomalt DNA, erbjuder FamilyTreeDNA.com både Y-DNA och mitokondriellt DNA (mtDNA) testning. Dessa tester gör det möjligt för släktforskare att verifiera och spåra direkta faders- och moderslinjer. De testen möjliggör spårning av ditt ursprung långt bortom sju generationer och till och med så långt som tillbaka till vikingatiden och längre.

Detta är möjligt eftersom Y-kromosomen överförs från far till son nästan helt oförändrad under långa perioder. Mitokondrie-DNA överförs från moder till barn och muterar ännu mer sällan. Däremot halveras autosomalt DNA ungefär för varje generation.

Hitta dina förfäder

Y-DNA and mtDNA tester ger inte samma bredd av släktmatchningar som autosomalt DNA test gör. De ger dock bra information som kan bekräfta släktskap med hög säkerhet. De kan bidra till att överbrygga och fastställa information gällande biologisk härkomst och det som står i historiska dokument, där dokumentationen kan vara ofullständig eller saknas helt.

Andra företag erbjuder också Y-DNA- och mtDNA-test, men FamilyTreeDNA är det som jag känner till bäst, så jag begränsar denna blogg till det.

Foto taget av Anna Schnell på Gamla Uppsala museum av föremål från vendeltiden som föregick vikingatiden.

Hejdå så länge 🙂
Anna

Länkar

The post Bästa DNA-företagen för svenskamerikansk släktforskning appeared first on Swedish American Ancestors.

Bästa DNA-testen för att släktforska om svenskamerikaner

Anna — Wed, 03 Sep 2025 05:00:28 +0000

Bästa DNA-test för svenskamerikaner

Vilka är de bästa DNA-testerna för att spåra svenskamerikaner i ditt släktträd? Ett DNA-test kan vara den bit du saknar för att fylla luckor i din släktforskning. Genom att kombinera traditionell papperssläktforskning med DNA-test kan du upptäcka tidigare okända grenar av ditt släktträd.

Tre typer av DNA-tester

Innan du väljer ett DNA-test är det viktigt att känna till de tre huvudtyperna av tester som finns tillgängliga:

Autosomalt DNA (atDNA)
Y-DNA
Mitokondrie DNA (mtDNA)

Varje typ av test tjänar ett särskilt syfte och är användbart för olika släktforskningsfrågor. Nedan diskuteras deras relevans för svenskamerikansk släktforskning

Autosomalt DNA (atDNA)

Autosomalt DNA-test är den vanligaste och mest använda typen av DNA-test, även bland dem som söker sina svenskamerikanska rötter. Testet analyserar DNA som ärvts från båda föräldrarna och är särskilt användbart för att kartlägga förfäder inom cirka tre till fyra generationer. Det kan även ge ledtrådar till släktskap fem till sju generationer bakåt i tiden. Ju längre tillbaka man kommer, desto svårare blir det dock att identifiera släktingar som delar tillräckligt stora DNA-segment – och därmed en gemensam förfader – med dig.

Du kan ha tur och bara ha en släktgren som utvandrat från Sverige. Med färre linjer att följa kan det vara lättare att urskilja kopplingar i släktträdet. Detta är särskilt värdefullt om du har begränsade eller ofullständiga källor, vilket ofta är fallet vid forskning om emigranter från 1800-talet eller tidigt 1900-tal.

Hur lätt det är att hitta dina svenska rötter beror dock på betydligt fler faktorer än antalet grenar som leder till Sverige. Du kan mycket väl ha tur på andra sätt – till exempel genom att ha relativt nära DNA-matchningar med personer vars släktträd redan är väldokumenterade och innehåller era gemensamma förfäder.

Att hitta mycket avlägsna släktingar är osannolikt

Om du har tur kan du hitta avlägsna släktingar med matchande DNA från mer än sju generationer tillbaka, men det är ovanligt. Ju längre tillbaka i tiden man går, desto fler – och mer avlägsna – blir de gemensamma förfäderna, vilket gör det svårare att identifiera specifika DNA-kopplingar. Det hänger samman med hur DNA ärvs: varje individ för vidare cirka 50 % av sitt DNA till sina barn, vilket innebär att mängden delat DNA mellan släktingar minskar för varje generation. Därtill kommer att det ofta saknas bevarade skriftliga källor för så pass avlägsna förfäder – om inte personen tillhörde adeln eller kungafamiljen, där dokumentationen ibland sträcker sig längre bakåt i tiden.

Y-DNA

Y-DNA-testet kan spåra din raka fädernelinje (fars fars fars osv.) över hundratals, ibland tusentals år. Testet fokuserar på Y-kromosomen, som ärvs relativt oförändrad från far till son, och är därför särskilt användbart för den som vill följa denna linje genom generationerna. Eftersom endast män har en Y-kromosom måste du själv vara man för att kunna ta testet – alternativt hitta en manlig släkting som tillhör den aktuella grenen i släktträdet. Vid nära Y-DNA-matchningar – det vill säga de med få eller inga mutationer – kan det vara möjligt att identifiera gemensamma förfäder inom runt 2 till 25 generationer beroende på vilket slags Y-DNA test du tar. Det gör att det testet kan vara användbart även då du forskar inom tidsramar där det finns skriftliga källor.

Y-DNA-testning kan också vara ett bra verktyg för att följa efternamn över generationer, eftersom dessa ofta följer samma fädernelinje. Om du känner till din förfaders efternamn på en manlig släktlinje kan Y-DNA hjälpa till att bekräfta om andra personer med samma efternamn i Sverige eller Nordamerika är släkt med dig. På så vis kan Y-DNA bli ett värdefullt komplement i släktforskningen – inte minst för svenskamerikaner som söker bekräftelse på en släktkoppling eller vill fylla en lucka i sitt släktträd.

Spåra efternamn kanske inte går

På grund av den tidigare traditionen i Sverige att ge barn patronymiska efternamn kanske det inte går att spåra släktingar som flyttade till Nordamerika via en kombination av Y-DNA-test och deras efternamn. Det var inte särskilt vanligt att svenskar hade fasta efternamn innan slutet av 1800-talet. Efternamnen skiftade därför från generation till generation – från till exempel Andersson till Pettersson till Jonsson. Många bytte också namn när de emigrerade, vilket också försvårar det hela. Men en del svenskar hade fasta efternamn som kan spåras i generationer.

Patronymikon ledde även till att medlemmar inom samma familj fick olika efternamn (se familjen i bilden ovan, och kolla en annan blogg vi har om ämnet). Y-DNA är fortfarande användbart, även då matchning av efternamn inte är en möjlighet, eftersom det kommer att visa dig andra testtagare som du delar din fars fars fars… linje med. Med den informationen kan du kolla om de redan har byggt upp ett tillförlitligt släktträd – eller så kan du försöka bygga ut deras släktträd för att hitta er gemensamma förfader.

Mitokondrie-DNA (MtDNA)

Mitokondrie-DNA-testet (mtDNA) erbjuder ett unikt sätt att spåra din raka moderslinje – det vill säga mors mors mors osv. – genom generationerna. Detta beror på att mtDNA ärvs från mor till barn med mycket små förändringar över tid. Eftersom mödrar för det vidare till alla sina barn kan testet tas av vem som helst, oavsett kön.

Eftersom mtDNA förändras långsamt (ännu mer långsamt än Y-DNA) – kan testet visa på gemensamma anmödrar som levde för hundratals, ibland tusentals år sedan. Även de som har en perfekt mtDNA-matchning med dig – inga mutationer – kan ha en gemensam förfader (eller snarare förmoder) långt tillbaka i tiden. Därför är mtDNA-testning i de flesta fall ett för brett test för att kunna identifiera en gemensam anmoder inom en tidsram som är användbar för traditionell släktforskning.

Trots detta kan mtDNA-testet vara en värdefull pusselbit i din forskning – särskilt om resultaten stämmer överens med vad du tidigare funnit i historiska dokument. När den traditionella släktforskningen i historiska dokument pekar i samma riktning som DNA-resultatet, stärks båda källornas trovärdighet. Eftersom testet enbart undersöker moderslinjen, behöver du antingen själv tillhöra den aktuella linjen, eller hitta en släkting som gör det, för att kunna få testresultat.

Bästa DNA-testning för svenska amerikaner: Vilket företag?

Det finns flera företag som erbjuder DNA-testning, och vart och ett har sina egna styrkor. I en kommande bloggpost kommer jag att dela med mig av mina tankar om vilka av dessa som kan vara särskilt användbara för dig som forskar i dina svenskamerikanska rötter.

Hejdå så länge 🙂
Anna

Länkar

The post Bästa DNA-testen för att släktforska om svenskamerikaner appeared first on Swedish American Ancestors.

Svenska namnbyten och patronymikon i ditt släktträd

Anna — Wed, 20 Aug 2025 05:00:14 +0000

Svenska namnbyten och patronymikon i ditt släktträd

Har du patronymikon i ditt släktträd? Det är sannolikt fallet om du ser ständiga ändringar av efternamn mellan generationer. I den här bloggen hittar du information om vad patronymikon är, hur de har använts genom tiderna och en effektiv strategi för att komma till rätta med dem i din släktforskning.

Vad är Patronymikon?

Patronymiska efternamn var normen under århundraden i Sverige. Om du har svenska anor är det därför mycket troligt att du har patronymikon i ditt släktträd. I den här bloggen ser vi närmare på hur patronymikon utvecklats över tid. Till skillnad från fasta släktnamn identifierades personer med sin fars förnamn följt av suffixet “-son” för söner eller “-dotter” för döttrar. Om till exempel Lars Eriksson och Maja Jönsdotter fick en son som hette Erik, skulle sonens namn vara Erik Larsson. Om han fick en dotter som hette Karna skulle hon heta Karna Larsdotter.

Om Karna sedan gifte sig med Pär Andersson behöll de sina respektive efternamn medan barnens efternamn blev Pärsson eller Pärsdotter. Personer i en kärnfamilj kunde därför ha minst tre eller fyra olika efternamn. Det kunde finnas ännu fler variationer av efternamn i familjen om ytterligare fäder, mödrar eller kanske fosterbarn tillkom över tid.

Patronymikon: En praxis från medeltiden

Traditionen med patronymikon gjorde att efternamnen ändrades för varje generation. Det var en tradition som gick tillbaka till åtminstone medeltiden och Kung Gustav Vasas (även känd som Gustav Eriksson Vasa) regim på 1500-talet. Systemet gällde för alla samhällsklasser. Fasta efternamn var mycket ovanliga. Om du stöter på ett fast namn i ditt släktträd från den tiden kan det tyda på ett ursprung utanför Sverige.

Efternamn i Sverige vid den här tiden kunde också vara en titel som speglade personens yrke, till exempel Olof Bagare eller Johan Skräddare. Vid 1500-1600-talen fanns det också präster som antagit fasta namn, varav många slutade på “-ander” och “-us”, till exempel Wallander och Bergius. Dessutom fick soldater nya efternamn när de mönstrade för att kunna skilja på dem. Deras namn kunde vara adjektiv som speglade deras karaktär, till exempel Fast, Frisk eller Rask.

Förnamns utveckling

Under Gustav Vasas sonsons regeringstid på 1600-talet, Kung Gustav II Adolf,började användandet av förnamn att förändras i städerna. Adelsfamiljerna började ge sina barn mer än ett förnamn. De inspirerades av kung Gustav II Adolfs namn och borgarna följde snart efter.

Så småningom spred sig bruket att ge barnen flera förnamn till landsbygden. Det var där den stora majoriteten av den svenska befolkningen levde och de flesta var bönder. Ungefär samtidigt började även adeln att anta fasta efternamn. Att man började ha fasta efternamn och flera förnamn kan vara till nytta för din släktforskning.

Avveckling av patronymikon

I slutet av 1800-talet började allt fler använda fasta efternamn. Det kan visa sig vara fördelaktigt för din släktforskning. Men det kan också göra det svårare eftersom du då måste fastställa att det säkert är just den person du forskar om som byter namn. På den tiden fanns det inga bestämmelser om hur man ändrade ett namn. Allt en myndig person behövde göra var att säga till församlingsprästen att de, och/eller en familjemedlem, ville byta namn. Du kan hitta en anteckning om namnbyte i kyrkoböckerna.

Trots att det var lätt att byta till ett fast namn levde systemet med patronymikon kvar in på 1900-talet. Det var inte förrän 1966 som en lag officiellt stoppade användningen av patronymikon i Sverige. Redan 1901 infördes dock en förordning som uppmuntrade svenskar att anta fasta efternamn. Som en följd tog många sin fars patronymiska namn som sitt fasta efternamn eller valde ett helt nytt. De nya efternamnen var ofta inspirerade av platserna där personen bodde, till exempel Westman (man från väst), eller av naturen, till exempel Lindgren.

Hur släktforskar man med patronymikon i släktträdet?

Det patronymiska namnskicket i Sverige kan innebära utmaningar för släktforskning. Samtidigt erbjuder det också en unik fördel: ett efternamn avslöjar ofta faderns förnamn, vilket ger värdefulla ledtrådar. Nyckeln till att navigera genom patronymikon på ett framgångsrikt sätt är att korrekt identifiera den första personen i ditt släktträd. När denna persons identitet är fastställd blir det betydligt enklare att spåra tidigare generationer.

Sverige har en lång tradition av att föra detaljerade befolkningsregister, vilket är till stor hjälp för släktforskare. Men oavsett hur bra registren är, kan ett felaktigt startpunkt leda forskningen helt fel. En tillförlitlig strategi för att identifiera denna avgörande första person är att fokusera på födelseuppgifter – när och var personen föddes – snarare än enbart på namnet. Detta är ett effektivt sätt att hantera utmaningarna med patronymikon.

Hejdå så länge 🙂
Anna

Länkar

The post Svenska namnbyten och patronymikon i ditt släktträd appeared first on Swedish American Ancestors.

USA:s folkräkning 1890 förstörd av brand

Anna — Sun, 06 Jul 2025 05:00:59 +0000

USA:s folkräkning 1890 förstörd av brand

En brand i januari 1921 i “Commerce Department Building” i Washington, D.C., förstörde större delen av 1890 års folkräkning i USA. Endast fragment överlevde med information om drygt 6.000 individer.

Folkräkning för omkring 63 miljoner personer förstörd

Under 1880-talet nådde den svenska emigrationen till Amerika sin kulmen. Den amerikanska folkräkningen för 1890 kunde därför ha varit en ovärderlig resurs för svenskamerikansk släktforskning. Med nästan 63 miljoner människor registrerade kunde den ha givit avgörande insikter i de svenska invandrarnas liv i Amerika.

Fotot ovan togs togs år 1894 (källa: Library of Congress). Den visar tabuleringsmaskinen som användes i 1890 års folkräkning. Maskinen gjorde det mindre tidskrävande att beräkna resultaten. Hålkort användes för maskinens beräkningar. Resultaten presenterades med hjälp av visarna på maskinen och skrevs ner manuellt. Mannen vid maskinen är Herman Hollerith som uppfann den ett par år tidigare.

Fotografiet ovan visar några av de skadade resterna av 1890 års folkräkning i USA.
Källa: Library of Congress

En av de få: Svenska Clara i 1890 års folkräkning

Bland de få bevarade folkräkningslistorna från 1890 års folkräkning finns en som dokumenterar Clara Anderson. Informationen om Clara säger bland annat detta:

Hon var en runt 26-år svensk immigrant.
Hon arbetade som tjänsteflicka hos Emily Chisolm, 56, och hennes 24-årige son.
Hon var ensamstående och anställd som hushållerska
Hon och hennes föräldrar var födda i Sverige.
Hon hade inga kroniska sjukdomar, funktionsnedsättningar eller problem med rättvisan.
Hon kunde läsa, skriva och tala engelska.

Endast en handfull svenska personer förekommer i de bevarade folkräkningarna från 1890. Noteringarna om Clara Andersons ger en sällsynt inblick i de svenska invandrarnas liv under den här tiden.

Källa: USA, Census 1890, FamilySearch : Nerladdad 6 maj 2025, Register gällande Clara Anderson.

Släktforsknigsalternativ till 1890 års folkränking

Det finns andra historiska dokument som kan vara till nytta om dina svenskamerikanska förfäder inte är bland de få som finns kvar i 1890 års amerikanska folkräkning. Delstaternas folkräkningar kan vara värdefulla substitut. Många delstater genomförde egna folkräkningar mellan de federala folkräkningsåren,. Minnesota genomförde till exempel egna folkräkningar år 1885 and 1895. Dessa kan innehålla viktig information. Flera andra delstater med svenskättlingar höll också liknande folkräkningar.

Det finns även flera andra alternativ till 1890 års folkräkning i USA som kan bidra till att överbrygga luckan i 1890 års folkräkning. Här är några exempel:

Det finns stads- och “county”-adresskataloger som innehåller förteckningar över invånares namn, adresser och yrken. Alla invånare finns dock inte med i dem.
Skattelängder kan ge information om en förfaders bostad och fastigheter.
Listor över registrerade väljare kan verifiera var en förfader vistades och vilken politisk tillhörighet personen hade. Kvinnor fick dock i allmänhet inte rösta vid den tiden.
Tidningar, såsom lokaltidningar eller svenskamerikanska sådana, innehöll till exempel ofta döds- och vigselannonser samt nyheter.
Kyrkoböcker innehåller ofta information om dop, giftemål och begravningar. Många svenska immigranter valde att bli medlem i kyrkor i Amerika men långt ifrån alla dock.
Landegendom- och fastighetsregister, såsom lagfarter och marköverlåtelser, kan ge information om bosättning och fastighetsägande.

Jag kommer att prata lite mer om ovanstående historiska dokument i framtida blogginlägg

Hejdå så länge 🙂
Anna

Länkar

The post USA:s folkräkning 1890 förstörd av brand appeared first on Swedish American Ancestors.

Folkräkningar: En nyckel till att spåra svensk släkt i Kanada och USA

Anna — Tue, 10 Jun 2025 05:00:58 +0000

Folkräkningsregister: En nyckel till att spåra svensk härkomst

Folkräkningsuppgifter (census) spelar en roll i nordamerikansk släktforskning som liknar den husförhörslängder har i Sverige. Även om en mängd andra källor kan vara relevanta beroende på forskningsfrågan, ingår census i nästan alla forskningsprojekt som spårar svenska förfäder i Kanada och USA. Dessutom är de folkräkningarna ofta en mycket effektiv utgångspunkt.

Folkräkningar i Kanada och USA.

Kanada och USA har vissa likheter i sin folkräkningshistoria. I USA har federala folkräkningar genomförts vart tionde år sedan 1790. Dessutom höll vissa delstater egna folkräkningar mellan de federala räkningarna. Kanada har hållit landsomfattande folkräkningar vart tionde år sedan 1871. Tidigare än så genomfördes också sådana av enskilda kolonier. Kanada organiserade även mindre folkräkningar vart femte år (år som slutar med 6). Alla dessa folkräkningar kan potentiellt ge viktiga ledtrådar när man forskar om svenskamerikanska förfäder.

USA:s första folkräkning – 1790

Den första federala folkräkningen i USA år 1790 omfattade de ursprungliga 13 delstaterna samt vissa distrikt och territorier. Den registrerade endast namnet på hushållets överhuvud; övriga medlemmar räknades bara numeriskt. Därför förekommer inga namn på barn, hustrus eller förslavade personer i denna folkräkning. Istället angavs antalet personer i följande kategorier: fria vita män som var 16 år och äldre, fria vita män under 16 år, fria vita kvinnor, andra fria personer och förslavade personer.

Vid den tiden var antalet svenskar i USA litet – uppskattningsvis bara 2.000 till 3.000 personer. Många var ättlingar till bosättare från den tidigare kolonin Nya Sverige (1638-1655), som låg i nuvarande Delaware, Pennsylvania och New Jersey, och som senare hade hamnat under nederländsk och därefter brittisk kontroll.

Namn i 1850 & 1870 års folkräkningar i USA

Den federala folkräkningen från 1850 var den första som innehöll namnen på alla fria personer i varje hushåll. Det innebär att du kan hitta namnen på alla icke-slavbundna kvinnor och barn i dessa folkräkningsregister. Detta är särskilt användbart för att spåra svenska förfäder som hade emigrerat till USA vid den tiden.

Förutom namn samlade 1850 års folkräkning även in uppgifter om skolgång, beskattning, brott, löner, fastighetsvärden och dödlighet. Folkräkningen från 1870, som genomfördes efter inbördeskriget och slaveriets avskaffande, registrerades namnen på alla hushållsmedlemmar.

Kanadas första nationella folkräkning – 1871

Kanadas folkräkning 1871 omfattade Ontario, Quebec, New Brunswick, Nova Scotia och delar av Manitoba. Den fokuserade på jordbruk, industri och fiske och registrerade namn, ålder, födelseort, yrke, religion och etniskt ursprung. Dessa kan ge viktig information för att bekräfta svensk härkomst. Folkräkningen från 1871 dokumenterade också markägande, hushållsmedlemmar och migrationsmönster.

Många svenska immigranter arbetade inom jordbruk, skogsbruk eller fiske, vilket gör de industriella bilagorna särskilt användbara. Dessa bilagor var specialiserade folkräkningsformulär som användes parallellt med befolkningblanketterna i vissa kanadensiska folkräkningar – framför allt den från 1871 – för att samla in detaljerad information om industriell, kommersiell och tillverkningsverksamhet.

Det är också viktigt att notera att en del svenskar flyttade mellan Kanada och USA innan de bosatte sig permanen. Om förfäder inte finns i register i USA kan de finnas i kanadensiska folkräkningar istället – och vice versa.

USAs folkräkningar – 1880 & 1890

Den svenska invandringen till Nordamerika nådde sin kulmen under 1880-talet. Därför är 1880 och 1890 års folkräkningar i USA särskilt värdefulla för släktforskning.

Den federala folkräkningen 1880 var den första som registrerade varje persons relation till hushållets överhuvud. Det underlättar släktforskares identifiering av familjestrukturer. Den innehöll också uppgifter om antal år personen levt i USA, föräldrarnas födelseplats, och personens medborgarskapsstatus. De är detaljer som är avgörande för att spåra immigranternas ursprung.

Tyvärr förstördes det mesta av USAs 1890 års federala folkräkning i en brand 1921. Endast fragment överlevde. Fragmenten omfattar cirka 6.000 individer av en total befolkning på nästan 63 miljoner vid den tiden. En sökning på FamilySearch efter svenskar – i det som kunnat bevarats av folkräkningen – ger bara en handfull resultat. På grund av denna förlust måste forskare förlita sig på alternativa källor från den tiden, såsom stadsadresskataloger, delstatliga folkräkningar, veteranscheman, skatteregister eller lagfarter.

Kanadas folkräkningar – 1881 & 1891

Folkräkningen i Kanada 1881 omfattade alla provinser och territorier som då var en del av landet, inklusive Ontario, Quebec, New Brunswick, Nova Scotia, Manitoba, British Columbia, Prince Edward Island och Northwest Territories. Folkräkningen 1891 följde en liknande struktur och samlade in uppgifter om befolkning, yrke, religion och etnicitet.

Både folkräkningen 1881 och 1891 registrerade namn, ålder, födelseort, yrke och etniskt ursprung – avgörande information för att bekräfta svensk härkomst (och givetvis härkomst för personer av andra nationaliteter). Folkräkningen 1891 gick ett steg längre genom att inkludera invandringsåret och föräldrars födelseorter, vilket underlättar kartläggning av hur personer flyttade runt. Detta är särskilt användbart för att följa svenskar som flyttade mellan Kanada och USA eller som bosatte sig i svenska samhällen i provinser som Manitoba, Saskatchewan, Alberta, British Columbia och Ontario.

Nordamerikanska folkräkningar på 1900-talet

Folkräkningarna från 1900-talet är naturligtvis också värdefulla vid forskning om svenska invandrare till Nordamerika. Om dina förfäder invandrade till USA på 1880-talet kan 1900 års folkräkning vara den bästa ersättningen för de brända uppgifterna från 1890.

I USA är 1950 års folkräkning den senast tillgängliga för släktforskning. Det beror på att landet har en 72-årig sekretessregel för dessa register. År 1950 års folkräkning blev därför allmänt tillgänglig 2022. Den är särskilt användbar för att bekräfta uppgifter om invandring och familjerelationer. Den innehåller uppgifter om namn, ålder, födelseort och medborgarskapsstatus för alla i hushållet. Det kan ge dig ledtrådar för att hitta dokument såsom naturaliseringshandlingar och pass – som kan ge dig ytterligare information.

I Kanada är den senast tillgängliga folkräkningen från 1931. Den publicerades 2023 i enlighet med landets 92-åriga sekretessregel. Den folkräkningen innehåller viktig information om invandring och etniskt ursprung. Där finns namn, ålder, födelseort och invandringsår – centrala uppgifter för att spåra svenska invandrares ankomst till landet och bosättningsmönster i Kanada.

Hejdå så länge 🙂
Anna

Länkar

The post Folkräkningar: En nyckel till att spåra svensk släkt i Kanada och USA appeared first on Swedish American Ancestors.

Husförhör – en nyckel i svensk släktforskning

Anna — Thu, 15 May 2025 05:00:31 +0000

Släktforska med husförhör

Nästan all svensk släktforskning involverar kyrkans husförhörslängder på ett eller annat sätt. De omfattar nästan alla svenskar från slutet av 1600-talet, eller början av 1700-talet, och in på 1900-talet och innehåller en mängd värdefull information. Dessutom uppdaterades de årligen och har digitaliserats i stor utsträckning. Detta gör dem till en utmärkt utgångspunkt för din svenska släktforskning.

Om jag bara skulle välja en typ av historiska dokument att alltid börja med i svensk släktforskning, skulle det utan tvekan vara husförhörslängderna. Nedan hittar du mer information om dessa och hur du får tillgång till dem.

Målningen ovan

Målningen föreställer ett husförhör. Man ser en präst, med vad som troligen är en bibel framför sig, och församlingsmedlemmarna samlade runt honom. Det är en målning av konstnären Knut Ander med titeln “Husförhör” (källa: Wikimedia Commons/Bukowskis Auktion).

Hur husförhören gick till

Husförhörslängderna fördes av prästerna i kyrkans församlingar och utgjorde en central del av folkbokföringen i Sverige. Prästerna hade en skyldighet att varje år genomföra genomföra årliga utfrågningar av församlingsmedlemmarna. Vid dessa tillfällen dokumenterade de en mängd information, bland annat namn, födelsedatum, flyttuppgifter samt församlingsmedlemmarnas läskunnighet och förståelse av Bibeln.

Husförhöret var främst inriktade på församlingsmedlemmarnas läsförståelse av Bibeln, såsom den återges i Dr. Martin Luthers Lilla katekes.

Nästan alla svenska familjer hade därför ett exemplar i sitt hem av av “Lilla Katekesen”. Många svenskar lärde sig att läsa genom att studera Lilla katekesen inför husförhören.

Husförhören var lagstadgade

Prästerna hade till uppgift att föra register över det som framkom i husförhören. Det var en syldighet som fastställdes i kyrkolagen år 1686. Formellt hölls husförhör från slutet av 1600-talet fram till slutet av 1800-talet, men mer informella utfrågningar förekom långt in på 1900-talet. Därför kan du i regel hitta husförhörslängder från tidigt 1700-tal och framåt – och ibland så långt tillbaka som till slutet av 1600-talet.

Tillgången på husförhörsböcker varierar dock mellan olika församlingar. Vissa tidiga volymer kasserades eftersom de inte ansågs ha något fortsatt värde, medan andra förstördes i bränder eller försvann av andra skäl. Den stora majoriteten har dock bevarats och är idag ovärderliga källor för oss som släktforskar om svenskar.

Husförhörens innehåll

Innehållet i husförhörslängderna förändrades över tid. Det innebär att mängden information du hittar om dina förfäder kan variera beroende på vilken tidsperiod du undersöker.

Generellt sett kan du hitta följande uppgifter i husförhörslängderna:

Namn
Födelsedatum
Födelseort
Släktskap
Om “döv, blind eller svagsint”
Datum för nattvardsgång
Datum för äktenskap
Yrken

Ägande av bostad
Storleken på gården de bodde – mantal.
Flytter
Vaccinationer
Fattigdomsbidrag
Datum för dödsfall
Läsförståelse vad gäller Luthers lilla katekes

Var du hittar husförhören gratis

Du hittar husförhörslängderna gratis i den Digitala forskningssalen på Riksarkivets hemsida. Där kan du söka efter dina förfäders församlingar samt deras namn och födelsedatum. Du hittar husförhörslängderna under klassificeringen “AI Husförhörslängder” (före 1895) eller “Församlingsböcker” (efter 1895) i “kyrkoarkiv”.

“AI” är arkivklassificeringen och “Husförhörslängder” eller “Församlingsböcker” är hushållsförhören. Du kan få digitaliserade kopior av protokollen för de år du är intresserad av genom att klicka på ikonen “bild” som du hittar i kyrkoarkivet.

Dessutom kan du hitta uppgifter om hushållsförhören på FamilySearch. FamilySearch är gratis men du måste registrera ett konto hos dem. Du kan sedan söka efter hushållsförhörslängderna från åren 1874-1931 (då denna blogg skrivs) genom att ange namn, plats samt/eller födelse- och dödsdatum.

Nedan är ett exempel på ett hushållsförhör. Det kommer från Mofallas församling och är ett utdrag om en familj Andersson, vars två äldsta barn emigrerade till Amerika. Jag kommer att skriva mer om dem i en kommande blogg.

Är du van att släktforska i Kanada eller USA?

Om så är fallet kanske din första instinkt är att leta efter svenska folkräkningar när du forskar om dina svenska rötter. Svenska folkräkningar finns och kan vara till nytta för dig beroende på ditt forskningsfokus. Sett över tid har vissa folkräkningar byggt på husförhören medan andra har varit fristående. Den primära källan för släktforskning i Sverige är dock husförhörslängderna.

Husförhörslängderna spelar ungefär samma roll för släktforskningen i Sverige som folkräkningarna (census) gör i Kanada och USA. En stor skillnad är dock hur ofta de fördes. De svenska hushållsförhören uppdaterades varje år medan de amerikanska folkräkningarna gjordes (och görs) vart tionde år på nationell nivå och även andra år i vissa delstater. Det finns naturligtvis också en hel rad andra historiska dokument att undersöka beroende på din forskningsfråga. Det är något vi kommer att ta upp i framtida bloggar.

Hejdå sålänge 🙂
Anna

Länkar

The post Husförhör – en nyckel i svensk släktforskning appeared first on Swedish American Ancestors.

Var ska man börja med svensk släktforskning

Anna — Sun, 06 Apr 2025 05:00:23 +0000

Var ska man börja när man söker svensk släkt?

Att spåra svenska förfäder kan kännas överväldigande. Ett vanligt råd är att du behöver tre grundläggande uppgifter för att komma igång: en släktings namn, födelsedatum och födelse- eller hemförsamling i Sverige. Det rådet kan avskräcka vissa från att ens försöka. Vad händer om du inte har all den informationen? I den här bloggen förklarar jag varför dessa fakta är viktiga för fördjupad släktforskning – men också varför du inte nödvändigtvis behöver känna till dem alla för att börja.

De tre grundläggande uppgifterna

Namn

Att känna till ett för- och efternamn är en bra utgångspunkt. Många svenskar ändrade dock namn efter att de emigrerat. En del gjorde det för att namnet skulle bli lättare att uttala. Andra ändrade sina namn för att bättre passa in det nya landet. Till exempel kunde “Anders Åkerman” bli “Andrew Ackerman” eller “Andy Oakerman”. “Maria Eriksson” kunde stavas “Mary Ericson” eller “Marie Erickson”.

Under slutet av 1800-talet började många svenskar att anta fasta efternamn i Sverige. År 1901 infördes en förordning som dikterade att alla skulle ha ett fast efternamn. Efter det krävdes officiellt tillstånd för att byta namn. Före 1901 räckte det oftast med att gå till prästen och säga att man ville byta efternamn – och man kunde i stort sett välja vilket namn som helst, så länge det inte var ett adligt ett. Dessa namnbyten kan göra det mer utmanande att spåra sin svenska förfäder, särskilt när man söker efter släktingar som emigrerat eller bytt namn av andra skäl.

Födelsedatum

Födelsedatum är ofta avgörande för att kunna skilja mellan personer med samma namn. I Sverige användes patronymiska efternamn i århundraden. Den traditionen ledde till att många personer hade identiska efternamn – till exempel Karlsdotter eller Nilsson – utan att vara släkt. Det kan till exempel dessutom finnas flera “Per Nilsson” eller “Annika Karlsdotter” som är födda i samma församling under ungefär samma tid. Ett exakt födelsedatum hjälper till att identifiera rätt person i historiska register. Som tur är har de svenska kyrkböckerna noggrant registrerat födelsedata, vilket gör dem till en ovärderlig källa för släktforskning.

Församling

Svensk släktforskning bygger i hög grad på kyrkböcker, på samma sätt som folkräkningsregister (census) gör i Kanada och USA. Varje församling uppdaterade årligen detaljerade register som innehöll information om församlingsmedlemmarnas namn, födslar, giftermål, dödsfall och mycket mer. Dessutom innehåller kyrkböckerna ofta uppgifter om varifrån en person kom och vart han eller hon flyttade. Det gör det möjligt att följa personer från en församling till en annan över tid. Att känna till en förfäders födelse- eller hemförsamling är därför viktigt, eftersom kyrkböckerna fördes lokalt. Utan information om din förfäders församling kan det vara svårt att hitta rätt person.

Andra källor som kan hjälpa dig att komma igång

Du behöver inte ha alla tre uppgifterna (namn, födelsedatum, församling) från början. Det finns många sätt att hitta dem under släktforskningens gång. Här är några exempel från mitt eget arbete:

Familjehistorier: En person jag gjorde släktforskning åt sa: “Det här låter kanske konstigt, men min farfar sa att vi kom från masklandet i Sverige.” Det visade sig syfta på Värmland – ett ledtråd som, i kombination med andra, ledde rätt.

Fotoalbum: Gamla foton med namn, datum eller fotografens ort kan ge viktiga pusselbitar. Jag har identifierat många individer och familjer i svenskamerikanska fotoalbum genom att analysera just sådana detaljer.

Släktträd: I ett annat släktforskningsprojekt visade sig ett befintligt släktträd vara korrekt upp till en farfarsfar som emigrerat. Därefter innehöll trädet fel personer. Med hjälp av två namn på syskon till huvudpersonen vi sökte kunde jag identifiera rätt familj i Sverige.

Lärdomen är att varje detalj räknas – ett namn, ett vykort, ett syskons födelsedatum eller ett utvandringsår kan vara nyckeln till ett genombrott. Och om traditionell släktforskning med hjälp av historiska register inte ger tillräckligt med information kan DNA-test ge ytterligare insikter.

DNA som komplement eller startpunkt

DNA-tester kan vara ett utmärkt komplement till traditionell släktforskning och i vissa fall en bra startpunkt.

DNA som komplement till släktforskning

Historiska dokument i svenska arkiv är i allmänhet välbevarade. Det finns dock fall där information saknas eller har registrerats på ett felaktigt sätt. I vissa fall har också bränder, utrensningar eller vattenskador lett till att dokument har försvunnit eller är svårlästa. DNA kan hjälpa till att bekräfta släktband när dokumentationen är ofullständig, oklar, felaktig eller saknas. Genom DNA-matchningar med personer som delar en gemensamma förfäder med dig är det ofta möjligt att verifiera släktrelationer som annars skulle vara svåra att bevisa. DNA är särskilt användbart när du spårar svenska förfäder som emigrerade utan att lämna mycket dokumentation efter sig.

DNA som utgångspunkt för släktforskning

Det största värdet med DNA-tester ligger i möjligheten att, genom de DNA-matcher som presenteras, koppla samman ditt släktträd med andras. Testet kan ge information om vilka personer du och dina matcher sannolikt härstammar från. gemensamt. För att det ska vara möjligt får dock det gemensamma släktparet dock inte finnas alltför långt tillbaka i tiden. Ju längre bak i generationerna, desto mindre är chansen att du ärvt tillräckligt DNA som är jämförbart med personer som lever i dag och som har testat sig.

Genom att analysera DNA-matcher kan du också hitta släktingar som kommit längre än du i sin sin släktforskning. Genom att studera deras släktträd och ta kontakt med dem kan du möjligen få värdefull information som kan leda dig vidare – om till exempel namn, födelsedatum eller församlingstillhörighet. Många DNA-testföretag erbjuder dessutom etnicitetsuppskattningar som kan indikera skandinavisk eller svensk bakgrund. Dessa uppskattningar bör dock tolkas med försiktighet eftersom de kan vara missvisande, särskilt vid låga procentsatser.

Hejdå så länge 🙂
Anna

Länkar

The post Var ska man börja med svensk släktforskning appeared first on Swedish American Ancestors.

Välkommen till Swedish American Ancestors bloggen!

Anna — Tue, 11 Mar 2025 05:00:08 +0000

Välkommen till Swedish American Ancestors bloggen!

Utforska den spännande historien om svensk emigration till Nordamerika tilsammans med mig. Det här är det första inlägget i Swedish American Ancestors bloggen. Oavsett om du har rötter i Kanada, USA eller Sverige är mitt mål att fylla bloggen med värdefull information som kan hjälpa dig att spåra dina svenskamerikanska släktingar.

Jag vill också gärna höra dina tankar om de inlägg som redan finns – och vad du tycker borde tas upp i framtiden. Mitt mål är att skriva ett blogginlägg varannan vecka.

Blogginlägg om svensk och nordamerikansk släktforskning

Av de cirka 1,3 miljoner svenskar som emigrerade under 1800-talet och början av 1900-talet bosatte sig de flesta i USA, men även Kanada tog emot ett betydande antal svenska immigranter. Dessutom finns det svenskättlingar i Sydamerika och andra delar av världen.

Även om bloggen främst kommer att fokusera på Nordamerika, kommer den också att lyfta fakta och insikter för dig som har svenska förfäder i exempelvis Sydamerika eller andra länder. I mitt eget släktträd finns svenska emigranter som slog sig ner i USA, Kanada, Argentina och Sydafrika.

Swedish American Ancestors bloggen behöver din input

Framtida inlägg på Swedish American Ancestors-bloggen kommer att innehålla information som kan hjälpa dig i din svenskamerikanska släktforskning. Jag kommer att dela släktforskningstips med fokus på både svenska och nordamerikanska arkiv, historiska dokument, online-databaser, DNA-verktyg och andra värdefulla resurser. Utöver det kommer jag att utforska ämnen som svenskamerikansk historia, traditioner, fotografier, böcker, tidningar, brev och mycket mer.

Med tiden hoppas jag kunna anpassa innehållet efter vad du som läsare vill veta mer om. Har du önskemål om ämnen jag bör ta upp? Lämna gärna en kommentar på ett inlägg eller mejla mig på: info@SwedishAmericanAncestors.com

Jag ser fram emot att höra från dig!

Få information om vårt arbete

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för blogg- och andra uppdateringar!
Besök vår butik för att skapa ett personligt släktträd 🙂

Nu drar vi igång bloggutforskandet!
Anna

Länkar

The post Välkommen till Swedish American Ancestors bloggen! appeared first on Swedish American Ancestors.

Anna - Swedish American Ancestors

Svenska födelseböcker

Svenska födelseböcker

Präster förde detaljerade födelseböcker

Födelseböcker som utgångspunkt

Var man söker i svenska födelseböcker gratis

Länkar

Svenska bouppteckningar

Svenska bouppteckningar

Namn på svenskamerikaner i bouppteckningar

Var man kan hitta bouppteckningarna gratis

Bästa DNA-företagen för svenskamerikansk släktforskning

DNA-företag för svenskamerikansk släktforskning

Släktforskning upp till 5-7 generationer

Ancestry.com

MyHeritage.com

FamilyTreeDNA.com

Släktforska med DNA upp till 5-7 generationer

Hitta dina förfäder

Bästa DNA-testen för att släktforska om svenskamerikaner

Bästa DNA-test för svenskamerikaner

Tre typer av DNA-tester

Autosomalt DNA (atDNA)

Att hitta mycket avlägsna släktingar är osannolikt

Y-DNA

Spåra efternamn kanske inte går

Mitokondrie-DNA (MtDNA)

Bästa DNA-testning för svenska amerikaner: Vilket företag?

Svenska namnbyten och patronymikon i ditt släktträd

Svenska namnbyten och patronymikon i ditt släktträd

Vad är Patronymikon?

Patronymikon: En praxis från medeltiden

Förnamns utveckling

Avveckling av patronymikon

Hur släktforskar man med patronymikon i släktträdet?

Hejdå så länge 🙂 Anna

Länkar

USA:s folkräkning 1890 förstörd av brand

USA:s folkräkning 1890 förstörd av brand

Folkräkning för omkring 63 miljoner personer förstörd

En av de få: Svenska Clara i 1890 års folkräkning

Släktforsknigsalternativ till 1890 års folkränking

Folkräkningar: En nyckel till att spåra svensk släkt i Kanada och USA

Folkräkningsregister: En nyckel till att spåra svensk härkomst

Folkräkningar i Kanada och USA.

USA:s första folkräkning – 1790

Namn i 1850 & 1870 års folkräkningar i USA

Kanadas första nationella folkräkning – 1871

USAs folkräkningar – 1880 & 1890

Kanadas folkräkningar – 1881 & 1891

Nordamerikanska folkräkningar på 1900-talet

Husförhör – en nyckel i svensk släktforskning

Släktforska med husförhör

Målningen ovan

Hur husförhören gick till

Husförhören var lagstadgade

Husförhörens innehåll

Var du hittar husförhören gratis

Är du van att släktforska i Kanada eller USA?

Var ska man börja med svensk släktforskning

Var ska man börja när man söker svensk släkt?

De tre grundläggande uppgifterna

Namn

Födelsedatum

Församling

Andra källor som kan hjälpa dig att komma igång

DNA som komplement eller startpunkt

DNA som komplement till släktforskning

DNA som utgångspunkt för släktforskning

Hejdå så länge 🙂 Anna

Länkar

Välkommen till Swedish American Ancestors bloggen!

Välkommen till Swedish American Ancestors bloggen!

Blogginlägg om svensk och nordamerikansk släktforskning

Swedish American Ancestors bloggen behöver din input

Få information om vårt arbete

Nu drar vi igång bloggutforskandet! Anna

Länkar

Hejdå så länge 🙂
Anna

Hejdå så länge 🙂
Anna

Nu drar vi igång bloggutforskandet!
Anna