Spårning av svenskar i husförhörslängder

Nästan all svensk släktforskning involverar kyrkans husförhörslängder på ett eller annat sätt. De omfattar nästan alla svenskar från slutet av 1600-talet, eller början av 1700-talet, och in på 1900-talet och innehåller en mängd värdefull information. Dessutom uppdaterades de årligen och har digitaliserats i stor utsträckning. Detta gör dem till en utmärkt utgångspunkt för din svenska släktforskning.

Om jag bara skulle välja en typ av register att alltid börja med i svensk släktforskning, skulle det utan tvekan vara husförhörslängderna. Nedan hittar du mer information om dessa register och hur du får tillgång till dem.

Målningen ovan

Målningen föreställer en svensk husförhörsförrättning. Man ser en präst, med vad som troligen är en bibel framför sig, och församlingsmedlemmarna samlade runt honom. Det är en målning av konstnären Knut Ander med titeln “Kateketiskt möte” (källa: Wikimedia Commons/Bukowskis Auktion).

Svenska husförhör

Husförhörslängderna fördes av prästerna i den svenska lutherska statskyrkan. Prästerna hade en skyldighet att genomföra årliga utfrågningar av medlemmarna i sina församlingar. Vid utfrågningarna samlade prästerna in olika typer av information om församlingsmedlemmarna. De samlade bland annat in information om namn, födelsedatum, flyttningsdetaljer och graden av läskunnighet och förståelse av Bibeln.

Husförhöret fokuserade främst på församlingsmedlemmarnas läsning och förståelse av Bibeln, såsom den återges i Dr. Martin Luthers Lilla katekes. Nästan alla svenska familjer hade därför ett exemplar i sitt hem av av “Lilla Katekesen”, som den kallas på svenska. Många svenskar lärde sig att läsa genom att studera Lilla katekesen inför husförhören.

Husförhören var lagstadgade

Prästerna hade till uppgift att föra register över hushållets utfrågningar i samband med undersökningar. Denna skyldighet för kyrkan att hålla husförhör blev svensk lag 1686. Formellt hölls följdaktligen husförhör från slutet av 1600-talet till slutet av 1800-talet. Dessutom hölls informella sådana utfrågningar långt in på 1900-talet. Du kan därför i allmänhet hitta husförhörslängder från början av 1700-talet och framåt. Ibland sträcker sig uppgifterna så långt tillbaka som till slutet av 1600-talet.

I vilken utsträckning det finns hushållsexamensböcker idag varierar från församling till församling. Några av de tidiga böckerna kasserades eftersom de inte ansågs ha något värde längre. Andra böcker kan ha förintats i bränder eller av andra orsaker. Den stora majoriteten finns dock fortfarande kvar och är tillgänglig för din svenska släktforskning.

Husförhörslängdernas innehåll

Innehållet i husförhörslängderna förändrades över tid. Du kan därför hitta mer eller mindre information om dina förfäder beroende på vilken tidsperiod du undersöker. Följande är information som du generellt kan hitta:

Namn
Födelsedatum
Födelseorter
Förhållanden
Om “döv, blind eller svagsint”
Datum för nattvardsgång
Datum för äktenskap
Yrken

Ägande av bostad
Hur många kan ett dödsbo försörja?
Flyttningar från och till platser
Vaccinationer
Fattigdomshjälp
Datum för dödsfall
Nivåer av läsning och förståelse
av Luthers lilla katekes

Var du hittar husförhörslängderna gratis

Du hittar husförhörslängderna gratis i den Digitala forskningssalen på Riksarkivets hemsida. Där kan du söka efter dina förfäders församlingar samt deras namn och födelsedatum.

Du hittar husförhörslängderna under klassificeringen “AI Husförhörslängder” (före 1895) eller “Församlingsböcker” (efter 1895) i “kyrkoarkiv”. “AI” är arkivklassificeringen och “Husförhörslängder” eller “Församlingsböcker” är hushållsförhören. Du kan få digitaliserade kopior av protokollen för de år du är intresserad av genom att klicka på ikonen “bild” som du hittar i kyrkoarkivet.

Dessutom kan du hitta uppgifter om hushållsförhören på FamilySearch. FamilySearch är gratis men du måste registrera ett konto hos dem. Du kan sedan söka efter hushållsförhörslängderna från åren 1874-1931 (då denna blogg skrivs) genom att ange namn, plats samt/eller födelse- och dödsdatum.

Nedan följer ett exempel på ett hushållsförhör. Det kommer från Mofallas församling och är ett utdrag om en familj Andersson, vars två äldsta barn emigrerade till Amerika. Jag kommer att skriva mer om dem i en kommande blogg

Är du van att släktforska i Kanada eller USA?

Om så är fallet kanske din första instinkt är att leta efter svenska folkbokföringar när du forskar om dina svenska rötter. Svenska folkräkningar finns och kan vara till nytta för dig beroende på ditt forskningsfokus. Den primära källan för släktforskning i Sverige är dock husförhörslängderna.

Husförhörslängderna spelar ungefär samma roll för släktforskningen i Sverige som folkräkningarna (census) gör i Kanada och USA. En stor skillnad är dock hur ofta de fördes. De svenska hushållsförhören hölls varje år medan de amerikanska folkräkningarna gjordes (och görs) vart tionde år på nationell nivå och även andra år i vissa delstater. Det finns naturligtvis också en hel rad andra historiska document att undersöka beroende på din forskningsfråga. Det är något vi kommer att ta upp i framtida bloggar.

Hejdå sålänge 🙂
Anna

Länkar