Folkräkningar: En nyckel till att spåra svensk släkt i Kanada och USA

Census 1870. Census taker talking to a group of men women and children.

Folkräkningsregister: En nyckel till att spåra svensk härkomst

Folkräkningsuppgifter (census) spelar en roll i nordamerikansk släktforskning som liknar den husförhörslängder har i Sverige. Även om en mängd andra källor kan vara relevanta beroende på forskningsfrågan, ingår census i nästan alla forskningsprojekt som spårar svenska förfäder i Kanada och USA. Dessutom är de folkräkningarna ofta en mycket effektiv utgångspunkt.

Folkräkningar i Kanada och USA.

Kanada och USA har vissa likheter i sin folkräkningshistoria. I USA har federala folkräkningar genomförts vart tionde år sedan 1790. Dessutom höll vissa delstater egna folkräkningar mellan de federala räkningarna. Kanada har hållit landsomfattande folkräkningar vart tionde år sedan 1871. Tidigare än så genomfördes också sådana av enskilda kolonier. Kanada organiserade även mindre folkräkningar vart femte år (år som slutar med 6). Alla dessa folkräkningar kan potentiellt ge viktiga ledtrådar när man forskar om svenskamerikanska förfäder.

USA:s första folkräkning – 1790

Den första federala folkräkningen i USA år 1790 omfattade de ursprungliga 13 delstaterna samt vissa distrikt och territorier. Den registrerade endast namnet på hushållets överhuvud; övriga medlemmar räknades bara numeriskt. Därför förekommer inga namn på barn, hustrus eller förslavade personer i denna folkräkning. Istället angavs antalet personer i följande kategorier: fria vita män som var 16 år och äldre, fria vita män under 16 år, fria vita kvinnor, andra fria personer och förslavade personer.

Vid den tiden var antalet svenskar i USA litet – uppskattningsvis bara 2.000 till 3.000 personer. Många var ättlingar till bosättare från den tidigare kolonin Nya Sverige (1638-1655), som låg i nuvarande Delaware, Pennsylvania och New Jersey, och som senare hade hamnat under nederländsk och därefter brittisk kontroll.

Namn i 1850 & 1870 års folkräkningar i USA

Den federala folkräkningen från 1850 var den första som innehöll namnen på alla fria personer i varje hushåll. Det innebär att du kan hitta namnen på alla icke-slavbundna kvinnor och barn i dessa folkräkningsregister. Detta är särskilt användbart för att spåra svenska förfäder som hade emigrerat till USA vid den tiden.

Förutom namn samlade 1850 års folkräkning även in uppgifter om skolgång, beskattning, brott, löner, fastighetsvärden och dödlighet. Folkräkningen från 1870, som genomfördes efter inbördeskriget och slaveriets avskaffande, registrerades namnen på alla hushållsmedlemmar.

Kanadas första nationella folkräkning – 1871

Kanadas folkräkning 1871 omfattade Ontario, Quebec, New Brunswick, Nova Scotia och delar av Manitoba. Den fokuserade på jordbruk, industri och fiske och registrerade namn, ålder, födelseort, yrke, religion och etniskt ursprung. Dessa kan ge viktig information för att bekräfta svensk härkomst. Folkräkningen från 1871 dokumenterade också markägande, hushållsmedlemmar och migrationsmönster.

Många svenska immigranter arbetade inom jordbruk, skogsbruk eller fiske, vilket gör de industriella bilagorna särskilt användbara. Dessa bilagor 
var specialiserade folkräkningsformulär som användes parallellt med befolkningblanketterna i vissa kanadensiska folkräkningar – framför allt den från 1871 – för att samla in detaljerad information om industriell, kommersiell och tillverkningsverksamhet.

Det är också viktigt att notera att en del svenskar flyttade mellan Kanada och USA innan de bosatte sig permanen. Om förfäder inte finns i register i USA kan de finnas i kanadensiska folkräkningar istället – och vice versa.

USAs folkräkningar – 1880 & 1890

Den svenska invandringen till Nordamerika nådde sin kulmen under 1880-talet. Därför är 1880 och 1890 års folkräkningar i USA särskilt värdefulla för släktforskning.

Den federala folkräkningen 1880 var den första som registrerade varje persons relation till hushållets överhuvud. Det underlättar släktforskares identifiering av familjestrukturer. Den innehöll också uppgifter om antal år personen levt i USA, 
föräldrarnas födelseplats,  och personens medborgarskapsstatus. De är detaljer som är avgörande för att spåra immigranternas ursprung.


Tyvärr förstördes det mesta av USAs 1890 års federala folkräkning i en brand 1921. Endast fragment överlevde. Fragmenten omfattar cirka 6.000 individer av en total befolkning på nästan 63 miljoner vid den tiden. En sökning 
på FamilySearch efter svenskar – i det som kunnat bevarats av folkräkningen – ger bara en handfull resultat. På grund av denna förlust måste forskare förlita sig på alternativa källor från den tiden, såsom stadsadresskataloger, delstatliga folkräkningar, veteranscheman, skatteregister eller lagfarter.

Kanadas folkräkningar – 1881 & 1891

Folkräkningen i Kanada 1881 omfattade alla provinser och territorier som då var en del av landet, inklusive Ontario, Quebec, New Brunswick, Nova Scotia, Manitoba, British Columbia, Prince Edward Island och Northwest Territories. Folkräkningen 1891 följde en liknande struktur och samlade in uppgifter om befolkning, yrke, religion och etnicitet.

Både folkräkningen 1881 och 1891 registrerade namn, ålder, födelseort, yrke och etniskt ursprung – avgörande information för att bekräfta svensk härkomst (och givetvis härkomst för personer av andra nationaliteter). Folkräkningen 1891 gick ett steg längre genom att inkludera invandringsåret och föräldrars födelseorter, vilket underlättar kartläggning av hur personer flyttade runt. Detta är särskilt användbart för att följa svenskar som flyttade mellan Kanada och USA eller som bosatte sig i svenska samhällen i provinser som Manitoba, Saskatchewan, Alberta, British Columbia och Ontario.

Nordamerikanska folkräkningar på 1900-talet

Folkräkningarna från 1900-talet är naturligtvis också värdefulla vid forskning om svenska invandrare till Nordamerika. Om dina förfäder invandrade till USA på 1880-talet kan 1900 års folkräkning vara den bästa ersättningen för de brända uppgifterna från 1890.

I USA är 
1950 års folkräkning den senast tillgängliga för släktforskning. Det beror på att landet har en 72-årig sekretessregel för dessa register. År 1950 års folkräkning blev därför allmänt tillgänglig 2022. Den är särskilt användbar för att bekräfta uppgifter om invandring och familjerelationer. Den innehåller uppgifter om namn, ålder, födelseort och medborgarskapsstatus för alla i hushållet. Det kan ge dig ledtrådar för att hitta dokument såsom naturaliseringshandlingar och pass – som kan ge dig ytterligare information.


I Kanada är den senast tillgängliga folkräkningen från 1931. Den publicerades 2023 i enlighet med landets 92-åriga sekretessregel. Den folkräkningen innehåller viktig information om invandring och etniskt ursprung. Där finns namn, ålder, födelseort och invandringsår – centrala uppgifter för att spåra svenska invandrares ankomst till landet och bosättningsmönster i Kanada.

Hejdå så länge 🙂
Anna

Länkar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *