Svenska namnbyten och patronymikon i ditt släktträd
Har du patronymikon i ditt släktträd? Det är sannolikt fallet om du ser ständiga ändringar av efternamn mellan generationer. I den här bloggen hittar du information om vad patronymikon är, hur de har använts genom tiderna och en effektiv strategi för att komma till rätta med dem i din släktforskning.
Vad är Patronymikon?
Patronymiska efternamn var normen under århundraden i Sverige. Om du har svenska anor är det därför mycket troligt att du har patronymikon i ditt släktträd. I den här bloggen ser vi närmare på hur patronymikon utvecklats över tid. Till skillnad från fasta släktnamn identifierades personer med sin fars förnamn följt av suffixet “-son” för söner eller “-dotter” för döttrar. Om till exempel Lars Eriksson och Maja Jönsdotter fick en son som hette Erik, skulle sonens namn vara Erik Larsson. Om han fick en dotter som hette Karna skulle hon heta Karna Larsdotter.
Om Karna sedan gifte sig med Pär Andersson behöll de sina respektive efternamn medan barnens efternamn blev Pärsson eller Pärsdotter. Personer i en kärnfamilj kunde därför ha minst tre eller fyra olika efternamn. Det kunde finnas ännu fler variationer av efternamn i familjen om ytterligare fäder, mödrar eller kanske fosterbarn tillkom över tid.
Patronymikon: En praxis från medeltiden
Traditionen med patronymikon gjorde att efternamnen ändrades för varje generation. Det var en tradition som gick tillbaka till åtminstone medeltiden och Kung Gustav Vasas (även känd som Gustav Eriksson Vasa) regim på 1500-talet. Systemet gällde för alla samhällsklasser. Fasta efternamn var mycket ovanliga. Om du stöter på ett fast namn i ditt släktträd från den tiden kan det tyda på ett ursprung utanför Sverige.
Efternamn i Sverige vid den här tiden kunde också vara en titel som speglade personens yrke, till exempel Olof Bagare eller Johan Skräddare. Vid 1500-1600-talen fanns det också präster som antagit fasta namn, varav många slutade på “-ander” och “-us”, till exempel Wallander och Bergius. Dessutom fick soldater nya efternamn när de mönstrade för att kunna skilja på dem. Deras namn kunde vara adjektiv som speglade deras karaktär, till exempel Fast, Frisk eller Rask.
Förnamns utveckling
Under Gustav Vasas sonsons regeringstid på 1600-talet, Kung Gustav II Adolf,började användandet av förnamn att förändras i städerna. Adelsfamiljerna började ge sina barn mer än ett förnamn. De inspirerades av kung Gustav II Adolfs namn och borgarna följde snart efter.
Så småningom spred sig bruket att ge barnen flera förnamn till landsbygden. Det var där den stora majoriteten av den svenska befolkningen levde och de flesta var bönder. Ungefär samtidigt började även adeln att anta fasta efternamn. Att man började ha fasta efternamn och flera förnamn kan vara till nytta för din släktforskning.
Avveckling av patronymikon
I slutet av 1800-talet började allt fler använda fasta efternamn. Det kan visa sig vara fördelaktigt för din släktforskning. Men det kan också göra det svårare eftersom du då måste fastställa att det säkert är just den person du forskar om som byter namn. På den tiden fanns det inga bestämmelser om hur man ändrade ett namn. Allt en myndig person behövde göra var att säga till församlingsprästen att de, och/eller en familjemedlem, ville byta namn. Du kan hitta en anteckning om namnbyte i kyrkoböckerna.
Trots att det var lätt att byta till ett fast namn levde systemet med patronymikon kvar in på 1900-talet. Det var inte förrän 1966 som en lag officiellt stoppade användningen av patronymikon i Sverige. Redan 1901 infördes dock en förordning som uppmuntrade svenskar att anta fasta efternamn. Som en följd tog många sin fars patronymiska namn som sitt fasta efternamn eller valde ett helt nytt. De nya efternamnen var ofta inspirerade av platserna där personen bodde, till exempel Westman (man från väst), eller av naturen, till exempel Lindgren.
Hur släktforskar man med patronymikon i släktträdet?
Det patronymiska namnskicket i Sverige kan innebära utmaningar för släktforskning. Samtidigt erbjuder det också en unik fördel: ett efternamn avslöjar ofta faderns förnamn, vilket ger värdefulla ledtrådar. Nyckeln till att navigera genom patronymikon på ett framgångsrikt sätt är att korrekt identifiera den första personen i ditt släktträd. När denna persons identitet är fastställd blir det betydligt enklare att spåra tidigare generationer.
Sverige har en lång tradition av att föra detaljerade befolkningsregister, vilket är till stor hjälp för släktforskare. Men oavsett hur bra registren är, kan ett felaktigt startpunkt leda forskningen helt fel. En tillförlitlig strategi för att identifiera denna avgörande första person är att fokusera på födelseuppgifter – när och var personen föddes – snarare än enbart på namnet. Detta är ett effektivt sätt att hantera utmaningarna med patronymikon.
Hejdå så länge 🙂
Anna
Länkar
