Släktforska med husförhör
Nästan all svensk släktforskning involverar kyrkans husförhörslängder på ett eller annat sätt. De omfattar nästan alla svenskar från slutet av 1600-talet, eller början av 1700-talet, och in på 1900-talet och innehåller en mängd värdefull information. Dessutom uppdaterades de årligen och har digitaliserats i stor utsträckning. Detta gör dem till en utmärkt utgångspunkt för din svenska släktforskning.
Om jag bara skulle välja en typ av historiska dokument att alltid börja med i svensk släktforskning, skulle det utan tvekan vara husförhörslängderna. Nedan hittar du mer information om dessa och hur du får tillgång till dem.
Målningen ovan
Målningen föreställer ett husförhör. Man ser en präst, med vad som troligen är en bibel framför sig, och församlingsmedlemmarna samlade runt honom. Det är en målning av konstnären Knut Ander med titeln “Husförhör” (källa: Wikimedia Commons/Bukowskis Auktion).
Hur husförhören gick till
Husförhörslängderna fördes av prästerna i kyrkans församlingar och utgjorde en central del av folkbokföringen i Sverige. Prästerna hade en skyldighet att varje år genomföra genomföra årliga utfrågningar av församlingsmedlemmarna. Vid dessa tillfällen dokumenterade de en mängd information, bland annat namn, födelsedatum, flyttuppgifter samt församlingsmedlemmarnas läskunnighet och förståelse av Bibeln.
Husförhöret var främst inriktade på församlingsmedlemmarnas läsförståelse av Bibeln, såsom den återges i Dr. Martin Luthers Lilla katekes.
Nästan alla svenska familjer hade därför ett exemplar i sitt hem av av “Lilla Katekesen”. Många svenskar lärde sig att läsa genom att studera Lilla katekesen inför husförhören.
Husförhören var lagstadgade
Prästerna hade till uppgift att föra register över det som framkom i husförhören. Det var en syldighet som fastställdes i kyrkolagen år 1686. Formellt hölls husförhör från slutet av 1600-talet fram till slutet av 1800-talet, men mer informella utfrågningar förekom långt in på 1900-talet. Därför kan du i regel hitta husförhörslängder från tidigt 1700-tal och framåt – och ibland så långt tillbaka som till slutet av 1600-talet.
Tillgången på husförhörsböcker varierar dock mellan olika församlingar. Vissa tidiga volymer kasserades eftersom de inte ansågs ha något fortsatt värde, medan andra förstördes i bränder eller försvann av andra skäl. Den stora majoriteten har dock bevarats och är idag ovärderliga källor för oss som släktforskar om svenskar.
Husförhörens innehåll
Innehållet i husförhörslängderna förändrades över tid. Det innebär att mängden information du hittar om dina förfäder kan variera beroende på vilken tidsperiod du undersöker.
Generellt sett kan du hitta följande uppgifter i husförhörslängderna:
Namn
- Födelsedatum
- Födelseort
- Släktskap
- Om “döv, blind eller svagsint”
- Datum för nattvardsgång
- Datum för äktenskap
- Yrken
- Ägande av bostad
- Storleken på gården de bodde – mantal.
- Flytter
- Vaccinationer
- Fattigdomsbidrag
- Datum för dödsfall
- Läsförståelse vad gäller Luthers lilla katekes
Var du hittar husförhören gratis
Du hittar husförhörslängderna gratis i den Digitala forskningssalen på Riksarkivets hemsida. Där kan du söka efter dina förfäders församlingar samt deras namn och födelsedatum. Du hittar husförhörslängderna under klassificeringen “AI Husförhörslängder” (före 1895) eller “Församlingsböcker” (efter 1895) i “kyrkoarkiv”.
“AI” är arkivklassificeringen och “Husförhörslängder” eller “Församlingsböcker” är hushållsförhören. Du kan få digitaliserade kopior av protokollen för de år du är intresserad av genom att klicka på ikonen “bild” som du hittar i kyrkoarkivet.
Dessutom kan du hitta uppgifter om hushållsförhören på FamilySearch. FamilySearch är gratis men du måste registrera ett konto hos dem. Du kan sedan söka efter hushållsförhörslängderna från åren 1874-1931 (då denna blogg skrivs) genom att ange namn, plats samt/eller födelse- och dödsdatum.
Nedan är ett exempel på ett hushållsförhör. Det kommer från Mofallas församling och är ett utdrag om en familj Andersson, vars två äldsta barn emigrerade till Amerika. Jag kommer att skriva mer om dem i en kommande blogg.
Är du van att släktforska i Kanada eller USA?
Om så är fallet kanske din första instinkt är att leta efter svenska folkräkningar när du forskar om dina svenska rötter. Svenska folkräkningar finns och kan vara till nytta för dig beroende på ditt forskningsfokus. Sett över tid har vissa folkräkningar byggt på husförhören medan andra har varit fristående. Den primära källan för släktforskning i Sverige är dock husförhörslängderna.
Husförhörslängderna spelar ungefär samma roll för släktforskningen i Sverige som folkräkningarna (census) gör i Kanada och USA. En stor skillnad är dock hur ofta de fördes. De svenska hushållsförhören uppdaterades varje år medan de amerikanska folkräkningarna gjordes (och görs) vart tionde år på nationell nivå och även andra år i vissa delstater. Det finns naturligtvis också en hel rad andra historiska dokument att undersöka beroende på din forskningsfråga. Det är något vi kommer att ta upp i framtida bloggar.
Hejdå sålänge 🙂
Anna
Länkar
